Här samlar vi erfarenheter från temana på måndagsträffarna från april till mitten av oktober. Hur biåret utvecklar sig styrs bla av vädret. Titta på aktuell period och jämför med årets och dina bins förutsättningar.
Rutinen att dokumentera från måndagsträffarna började vi med under pandemiåret 2020 när måndagsträffarna fick bli digitala.
Måndag 6 april 2020
Kompletterat 19 april 2021
Vårutveckling — stödfodra och drivfodra.
Jan Eriksson
Det har varit ganska kallt och det viktigaste just nu är att bina har mat. Ett sätt att kolla det är att snabbt gå igenom samhället en dag när det är det är tillräckligt varmt; bina ska vara flygaktiva.
Börja bakifrån och bedöm fodermängden. Bina behöver ha minst fyra fulla ramar kvar. Lyft bara upp ramarna så att du ser den övre tredjedelen. Fortsätt framåt tills du ser yngel. Rota inte för mycket i samhället vid denna tidpunkt.
Om det finns gott om täckt vinterfoder kan du täcka av lite på den sidan som är närmast ynglet. Det fungerar som drivfodring. Behöver bina mer foder kan du ge foderdeg, tex Ambrosia finns hos biredskapshandlarna. Ett annat alternativ är en halv liter 50-procentig sockerlösning var fjärde dag. När du blandar sockerlösningen, väg lika delar vatten och socker. Om du mäter med decilitermått blir det fel proportioner.
Skillnaden på foderdeg och flytande sockerlösning är att bina uppfattar sockerlösningen som ett naturligt drag och kan sätta igång mer yngelsättning än dom kan hantera. Detta är en balansgång.
Måndag 20 april 2020
Flyttning och Amerikansk yngelröta. Köpa bin i närområdet.
Thomas Pettersson, bihälsoansvarig
Ikväll ska jag berätta om vad som gäller vid flyttning, amerikansk yngelröta och om varför du främst ska köpa bin i föreningens närområde. Så låt oss börja med flyttningen.
Inom Kungälvs kommun råder i nuläget (april 2020) ”fri flyttning under eget ansvar” som jag kallar det. Större frihet men också mer ansvar. Vad innebär detta? Jo, som biodlare kan du flytta dina samhällen vart du vill inom kommunens gränser, så länge bina, enligt din bedömning, ser friska ut. Innan du planerar att flytta dina bin måste du kolla upp vad som gäller där och då, både där dom står och dit dom skall flyttas. Läs hos Jordbruksverket.
Om du ska flytta dina bin och är osäker på hur dina bin mår eller om det är något som ser konstigt ut måste du kontakta bitillsynen i kommunen. Om bitillsynen anser att en besiktning behövs så kommer dom ut till din bigård för att kolla läget. Denna tillsyn är gratis för biodlaren (den bekostas av länsstyrelsen).
I vårt område finns två bitillsynsmän. Jan Olausson ansvarar för området och bisamhällena öster om E6:an i Kungälvs kommun. Och jag själv, Thomas Pettersson har området och bisamhällena väster om E6:an.
Efter flytten måste du anmäla den nya uppställningsplatsen till Länsstyrelsen.
Detta för att underlätta för bitillsynen om det skulle bli ett utbrott av till exempel amerikansk yngelröta. I så fall ska alla samhällen inom en 3-kilometers radie från epicentrum undersökas, vilket förutsätter att man vet var alla samhällen står. Så även om du anser att dina bin är friska så ska dom undersökas om de står inom nämnda radie.
Amerikans yngelröta som beror på sporbildande bakterier med motståndskraftiga sporer som infekterar unga bilarver. Bakterien överlever mycket bra och länge och kan ligga och vänta på att miljön blir gynnsam för den. Hur ska du veta om ditt samhälle är angripet? Här är några tecken:
Insjunkna och mörka cellock, några genombitna
Öppna celler i större eller mindre områden
Dött yngel endast i täckta celler
Konsistensen på larverna är slapp, seg och efterhand tråddragande
Intorkade larver (skorpor), vilka bina haft svårt att rensa ut, är svartbruna och knottriga
Lukten kan uppfattas som obehaglig.
Och vad ska du göra för att eventuellt undvika spridning? Om du har fler bigårdar så flytta aldrig material mellan bigårdarna utan att sanera materialet; var bigård har sin kupkniv, sina ramar och sina kupor. Träkupor gör du ren genom att skrapa bort all propolis etc och sedan flamma insidan. Till frigolitkupor använder du skrapa, vatten och rengöringsmedel; inte bra med eld där inte.
Slutligen några ord om varför du ska köpa bin i föreningens närområde. Detta är enkelt, tänk Corona! Vi har så bra bimaterial av olika raser i vår kommun så det finns ingen anledning att hämta hit samhällen från andra delar i Sverige och riskera att plocka in amerikansk yngelröta eller någon annan sjukdom. Här måste också medlemmarna hjälpa varandra. Sälj dina avläggare och samhällen till nybörjare och till medlemmar som vill utöka sin bigård.
Med dessa ord vill jag nu återigen önska er välkomna till en ny säsong med våra bin!
Thomas Pettersson
Bihälsoansvarig i Södra Inlands Bf
PS Under de kommande åren kommer bitillsynen att bedriva något som länsstyrelsen kallar ”uppsökande verksamhet enligt paragraf 5”. Det innebär att vi under sommarhalvåret i förebyggande syfte besöker ett antal bigårdar i vårt ansvarsområde. Självklart ringer vi ringer innan och bestämmer en tid som passar.
Måndag 27 april 2020
Nu börjar biodlarens envisa kamp mot varroan
Varroakvlastret, varroa destructor kommer ursprungligen från Sydostasien men har idag spridit sig över stora delar av världen och vållar problem för de flesta biodlare. 1987 upptäcktes kvalstret för första gången i Sverige, det var på Gotland, och 1991 kom kvalstret till fastlandet. Idag finns det i nästan hela Sverige. 2005 upptäcktes varroakvalster i en drönarram i Södra Inlands föreningsbigård. Därefter upptäcktes det i fler samhällen i föreningen.
Varroakvalstret är ett rödbrunt spindeldjur (8 ben) och är cirka 1,7 mm brett och 1,3 mm långt. Lite förenklat kan man säga att det ser ut som en liten krabba. Kvalstret skadar både yngel och vuxna bin. Nya rön visar att det vuxna varroakvalstret lever av binas fettkroppar. Kvalstret försämrar bisamhällets motståndskraft och medför att virussjukdomar kan få fäste och orsaka sjukdom. Syftet med all behandling är att hålla nere varroatrycket och kvalstrens påverkan på bina; man kan inte få bort kvalstret helt, vilket också innebär att biodlaren alltid måste hålla koll på varroan i sina samhällen.
Gillar drönarceller
Kvalsterhonorna följer med ambina till yngelcellerna och gömmer sig under larven tills cellen är täckt. Efter cirka 70 timmar lägger honan det första ägget som normalt alltid är en hane, efter detta läggs det nya ägg var 30:e timme. Dessa är alla honor och de kommer att para sig med sin bror. Det tar sju dagar för en hona att mogna och bli fertil. Om kvalsterhonan går ner i en arbetarcell är det oftast två fullt utvecklade honor, en hane, tre omogna honor och moderkvalstret som finns i arbetarcellen när biet kryper ut. Om kvalsterhonan istället går ner i en drönarcell, vilket hon alltså föredrar, får hon ytterligare tre dagar på sig innan drönaren kryper ut. Denna extra tid gör att alla fem honor får tid att mogna och bli fertila. Hanarna och omogna döttrar kommer inte att överleva utanför cellen, men de mogna honorna och moderkvalstret kan leta upp en ny attraktiv larv att krypa ner till.
Med olika tillgång på yngel kommer alltså varroatillväxten att variera under året. När varroan reproducerar sig, växer mängden varroa exponentiellt – långsamt i början, sedan allt snabbare. Under vintern, när inget yngel finns i bisamhället, sitter alla varroakvalstren på bina. Sasmtidigt minskar antalet kvalster i kupan när varroan dör av ålder, trillar av bina och ner på kupbotten, försvinner ut med sjuka bin eller trillar ner med de bin som dör under vintern. Bin som är bra på att städa (särskilt så kallade VSH-bin) rensar under sommarhalvåret ut angripet yngel och stör på så sätt varroans reproduktionscykel. Bisamhällen med hög VSH-egenskap kan på detta sätt ersätta eller fördröja behovet av varroabekämpning.
Mängden kvalster i ett samhälle kan tiofaldigas på ett år. Varje kvalsterhona gör om sin reproduktionscykel flera gånger under sin livstid. Utan behandling dör bisamhället efter några år.
Nedfallskontroll
Genom att hålla koll på mängden varroa i samhället från vårinspektion till efter den sista varroabehandlingen på hösten får man en fingervisning om hur och om man ska behandla.
Många biodlare räknar kvalster kontinuerligt under hela säsongen med hjälp av ett varroagaller. Då kan man se hur trycket från varroan utvecklar sig. Ett tips är att ha skötselkort till varje samhälle och föra dokumentation över nedfallet. På så sätt blir det lättare att avgöra när ett samhälle behöver behandlas.
Drönarutskärning – detta bör alla göra:
Det vanligaste och enklaste behandlingen för att hålla nere varroatrycket är att i samband med vårinspektionen sätta till en drönarram. Syftet med drönarramen är att bina ska göra extra drönarceller som biodlaren använder som ”varroafälla”. (De drönarceller som bina byggt på andra ramar får vara kvar, samhället behöver ju drönare).
Drönarramen bör ha kontakt med yngelklotet och placeras i yttre delen av klotet, men gärna med yngel på bägge sidor. Har du två yngellådor sätts ramen i den övre lådan för att underlätta kontroll.
Genom att ta bort täckt drönaryngel flera gånger under försommaren kan du minska kvalstermängden väsentligt (ett enda varroakvalster på våren hinner bli minst 100 på hösten om det får utvecklas fritt).
Drönarutskärning kan ske från slutet på april eller början på maj och fram till slutet av juni (så länge som bina bygger ut drönarramen). Vaxet som man skär ut kan du antingen ge till Fågelcentralen på Hisingen, till hönsen (om du har sådana) eller lägga i frysen. På vinter kan du då ge drönarvaxet till fågelmat.
Det finns tre olika drönarramar:
helram = en vanlig ram, skärs ut efter 21 dagar (hela yngelkakan)
tvådelad ram, skärs ut var 10:e dag (en sektion per gång)
tredelad ram, skärs ut var 7:e dag (en sektion per gång)
Fördel med tredelad ram är att man har en fast dag i veckan när man gör utskärningen (lättare att komma ihåg) och att det finns fler tillfällen för varroan att krypa in i celler som snart ska täckas.
I slutet på juni är varroatrycket som högst. Om man gör avläggare så stör man varroans utvecklingsmöjligheter genom att det blir uppehåll i yngelutvecklingen. På köpet får biodlaren ett nytt samhälle.
Oxalsyrebehandling
En annan vedertagen metod är behandling med oxalsyra – droppmetod eller förångning. Eftersom oxalsyran inte dödar kvalster i täckt yngel ska man vänta tills samhället är fritt från yngel, vanligtvis i början av december. Föreningen har en oxalsyreförångare som medlemmar kan låna. Läs mer om varroabehandling med oxalsyra på Jordbruksverket.se, i broschyren Bekämpa varroa
Andra behandlingsmetoder
Flera biodlare i vår förening behandlar med Thymol under draguppehållet i juli. Då måste skattlådan bort, för att inte riskera att honungen tar smak. Andra lägger strimlor av oxalsyrerik rabarber direkt på ramarna.
Läs gärna artikeln i Bibladet 2020 där vi beskriver sambandet mellan olika behandlingsmetoder och vinterdödlighet.
Jordbruksverkets bekämpningsplan:
April–juni: Skär bort drönaryngel
Slutet av juni: Kontrollera mängden kvalster med hjälp av nedfallsräkning eller skakprov. Ju högre angreppsgrad desto tidigare måste något göras:Fler än 10 kvalster per dag, behandla snarast!
5–10 kvalster per dag: behandla med myrsyra första halvan av augusti och med oxalsyra i nov/dec
Färre än 5 kvalster: behandla med oxalsyra i nov/dec
November/december: behandla med oxalsyra (droppmetod eller förångning)
KÄLLOR:
VSH-Bin i Sverige, http://vshbin.se/
Jorbruksverket.se, regler för biodling.
Mycket intressant film (på engelska) om nya rön om varroan finns på https://youtu.be/DK2Xi0ST4rA
Måndag 4 maj 2020
Bixväxter för starka samhällen
Som biodlare vet du hur viktigt det är att det finns pollen och nektar i tillräcklig mängd inom binas flygområde. Ett gott råd är att hålla koll på vilka vilda växter som finns inom flygavstånd från bigården, och att odla biväxter så att det alltid finns något som blommar.
God tillgång på pollen och nektar i början av säsongen ger starka samhällen till hallondraget i början av juni. Efter hallondraget behöver det finnas växter som ger pollen och nektar ända tills det är dags att invintra. Här är juli månad en utmaning, då naturen tar paus. Den framsynte biodlaren planerar för dragstopp i juli och passar på att göra avläggare i månadsskiftet maj juni för att hålla nere mängden dragbin i juli (som annars får sitta sysslolösa).
En bra förteckning över biväxter finns på https: //alltombiodling.se/bivaxter/
Det är roligt att gemene man har insett hur viktiga bin och andra pollinerande insekter är för vår natur och för tillgången på frukt, bär och grönt. När du får frågan ”Vad ska jag odla för att gynna pollinerande insekter?” kan det vara bra att ha några riktigt bra svar till hands. Här har vi listat några:
Satsa enbart på dragväxter i trädgård och på balkong. Många plantskolor och nätbutiker har särskilda avdelningar med plantor och fröer som är bra dragväxter. Välj ur det sortimentet! Varför odla blommor som exempelvis petunior, tagetes och tulpaner som inte ger något till de pollinerande insekterna? Kantnepeta, kärleksört, kryddväxter, hyacint, nävor och esparsett är exempel på blommor som ger trevligt surr och som dessutom attraherar fjärilar.
Ställ gräsklipparen på högsta läget. Förutom att gräsmattan gillar det så överlever viktiga lågblommande växter som tusensköna och vitklöver.
Ge vildblommande växter en frizon i trädgården. Maskros, tistlar, vitplister, rölleka och gråfibbla är utmärkta biväxter och förtjänar ett bättre öde än att dras upp med rötterna.
Såga inte ner all sälg eller vide. På våren är sälg och vide superviktiga pollenkällor. Betrakta dem inte som något som ska utrotas.
Ska du plantera ett träd överväg att sätta något som gillas av pollinerare: till exempel lind, kastanj och lönn. Ska du plantera en häck tänk på samma sätt. Med artrikedom ökar chanserna att bina hittar pollen av god kvalitet.
Tänk lååång säsong. Tidig vår, mitt i sommaren och tidig höst har naturen inte så mycket att erbjuda. När du planerarar en rabatt, kruka eller balkonglåda välj växter som kompletterar naturens skiftningar.
Stöka till det – en trädgård är inget hygienutrymme! En lövhög och några gamla trädgrenar med hål i blir utmärkta boplatser för vildbin och humlor. Bor du i lägenhet kan du sätta upp ett bihotell på balkongen eller uteplatsen.
Erbjud insekterna vatten. Tidig vår och torra sommardagar uppskattar insekterna en liten vattenkälla. Lägg stenar i vattnet så att de har något att krypa på.
Måndag 11 maj 2020– bisvärm
Från och med den 15 maj är det alltså tillåtet att sätta ut svärmfångstkupa. Här berättar Kurt-Erik Eriksson, en av föreningens svärmfångare, vad man ska tänka på.
Hallå där, Kurt-Erik Eriksson. Vad gäller?
Vill du ställa ut en svärmfångstkupa måste du anmäla detta till Jan Olausson eller Thomas Pettersson som är bitillsynsmän i Kungälvs kommun. Kuporna ska vara väl rengjorda och får inte tidigare ha hyst ett bisamhälle med amerikansk yngelröta. Och så ska ditt namn, adress och telefonnummer stå på kupan. Senast 31 juli ska kuporna stängas eller plockas bort.
Regler för biodling, förvaring av bimaterial.
Varför ska man sätta ut svärmfångstkupa?
Det är naturligt för bin att svärma och även om biodlaren försöker hålla koll så kan det hända att en svärm går iväg. Genom att sätta ut en svärmkupa ökar chansen att bina väljer att bosätta sig i kupan framför i en skorsten eller i en husvägg.
Brukar du sätta ut svärmfångstkupor?
Nej, det har jag aldrig gjort. Om jag inte minns fel så var det förbjudet att locka till sig grannens bin som svärmade.
Hur ska en svärmfångstkupa vara inredd?
Låda, tak och botten och så mellanväggar. Inga utbyggda ramar för då är risken stor att de är inne och slickar i sig honung som är kvar och så flyger de iväg till ett nytt ställe. Tar man in en bisvärm i en låda med enbart mellanväggar, har de redan efter två dagar byggt ut flera ramar och drottningen har hunnit att lägga ägg. Om man använder utbyggda vaxkakor i svärmfångstkupan skall de komma från en bigård som har varit fri från amerikansk yngelröta de 2 föregående åren.
Om det inte är en svärm från den egna bigården som går in i svärmfångstkupan vem tillhör svärmen?
Den tillhör med automatik den som satt ut svärmfångstkupan. Men om en granne med bestämdhet hävdar att han såg sin svärm flyga in i svärmfångstkupan då får han, för grannsämjans skull, ta hand om den.
Har du något roligt minne du kan berätta från när du tagit in en svärm?
2015 ville Tomas, en kompis till min son, bli biodlare. Tomas hade hittat en biodlare i Ucklum som sålde ett samhälle. Vi köpte det och ställde kupan på plats i Tomas trädgård. Året efter gick vi igenom ramarna och fick se flera viseceller. Då sade jag till Tomas att den kommer att svärma snart. Om det blir fint väder och du hör att drottningen manar (ut, ut, in, in) då måste du hålla koll. Nästa dag ringde Tomas och berättade att svärmen satt i toppen på en tall 15 meter upp. När jag väl var på plats hade svärmen lyft och gått tillbaka in i kupan. Detta upprepades sju gånger. Men nästa gång delade sig svärmen i två som satte sig i brösthöjd. Då var det lätt att ta nå dem.
Vi tog fram två lådor med mellanväggar och skakade ner bina i varsin låda. Efter fem minuter började bina i den ena lådan att krypa över till den andra kupan. Tydligen så fanns det bara drottning i det ena samhället.
I dag har Tomas sex bisamhällen.
Måndag 18 maj 2020 – avläggare
Kompletterad 17 maj 2021
Skälet till att göra avläggare kan vara att du vill hindra ett samhälle från att svärma eller att du vill att din bigård ska växa. Att göra avläggare är också ett bra sätt att hålla nere varroatrycket i samhället. I avläggaren blir det ett uppehåll i yngelsättningen vilket försämrar förutsättningarna för varroan att utvecklas. Samhället som blir av med yngelramar blir samtidigt av med varroa.
Vill du inte ha fler samhällen kan du slå samman avläggaren med modersamhället till hösten. Eller också kan du sälja avläggaren. Glöm inte att i så fall fylla i föreningens avläggardokument, (öppna här) så att köpare och säljare är överens om vad som ingår och hur avläggaren ska skötas.
Ett av många sätt att göra avläggare
Välj en varm och solig dag. Förutsättningarna ökar om även de följande dagarna spås få vackert väder. Gå igenom yngelrummet (yngelrummen) för att hitta drottningen, pollenramar samt ramar med ägg och yngel (öppet och täckt). Titta också efter eventuella viseceller. Enligt denna metod ska drottningen gå kvar i ursprungssamhället så det gäller att hålla koll på henne, eventuellt sätta henne i en bur medan ingreppet pågår.
- Sätt en låda på en botten.
- Sätt igen flustret så att bara cirka 3 cm är öppet.
- Flytta över följande från ursprungssamhället:
- 4 st ramar med ägg och yngel. (Om du hittade ramar med viseceller låt dessa ramar ingå i de fyra ramarna.)
- 1 st pollenram.
- 4 st honungsramar från skattlåda
- Sätt i en sommarlucka
- Sätt på en extra låda och stöt ner bin från fyra ramar i skattlådan (lådan fungerar som ”tratt”).
- Lyft av ”tratt”-lådan och lägg på täckbrädor, varav en har hål för foderkopp.
- Sätt i foderkoppen och fyll med vatten (samhället kommer inte ha några flygbin på några dagar och får inte in vatten)
- Sätt tillbaka den extra lådan. Lägg på ett täcke/motsv som hjälper till att hålla värmen i samhället.
- Lägg på tak.
Låt samhället stå. Eventuella flygbin kommer att flyga tillbaka till ursprungssamhället. Fyll på vatten när det är slut tills du ser att bina börjar flyga ut och in. Lyft på täckbrädorna efter några dagar (men lyft inte upp yngelramarna) och bedöm bimängden. Är det bin på yngelramarna sett uppifrån är det lugnt. Om inte, sätt ner en ram med yngel men utan bin (viktigt) från ett annat samhälle. Sätt yngelramen i ytterkant av yngelklotet/-ramarna (rubba dem inte).
Det som förhoppningsvis nu händer är att antingen kommer det att kläckas en drottning ur den/de viseceller som eventuellt följde med till avläggaren eller också kommer bina att dra upp en ny drottning från något av de medföljande äggen/ynglen. Räkna med att det kan ta en upp mot en månad innan det går en äggläggande drottning i samhället. Avläggaren måste skötas som ett barn. Det betyder att du måste hålla koll på att det utvecklas och att det finns tillräckligt med foder i samhället. Det är särskilt viktigt att drottningen lägger mycket ägg i augusti (drivfodra!) så att det kläcks tillräckligt med vinterbin för att klara samhället under vintern.
Alternativ till ovanstående metod är att man flyttar drottningen till avläggaren och låter ursprungssamhället dra upp den nya drottningen. Viktigt att tänka på är att avläggaren med drottningen fortsätter att producera yngel men har inte tillräckligt med flygbin för att få hem den mängd foder som behövs i samhället. Håll koll, flytta över honungsramar utan bin alternativt drivfodra.
Och så lite eftervård i ursprungssamhället
I stället för de yngelramar som flyttades till avläggaren sätt ner ramar med öppen honung från skattlådan. Sätt dem i ytterkant på yngelklotet.
Sätt ner motsvarande antal mellanväggar i skattlådan. Detta samhället kan dra in mycket nektar om förutsättningarna är goda och har låg förbrukning ca en månad pga att det inte bildas yngel förrän den nya drottningen blir äggläggande.
Varroans utveckling observeras genom att nerfallet kontrolleras i både avläggaren och modersamhället.
Måndag 25 maj 2020 – skaksvärm del 1
Hej Susanne Forsman, du gör inte traditionella avläggare utan istället gör du skaksvärmar. Vad är en skaksvärm?
– En skaksvärm är 1,5 kilo ungbin i en nätbox utan ramar och en nyparad drottning i en utätningsbur.
Hur gör du en skaksvärm?
När jag skattar honungen i slutet av juni borstar jag ju ändå av bina från honungsramarna. Jag ställer nätboxen på en våg och borstar ner bina genom en tratt direkt i boxen.
Utarmar det inte samhället?
Nej, det är en fördel att minska mängden ungbin i samhället inför dragstoppet i juli då inget blommar. Egentligen är det ju bin som inte behövs.
1,5 kg bin, hur många bin är det?
Tja, jag vet inte, men om ett bi väger 0,1 gram så blir det väl 15 000 bin.
Vad är fördelen med en skaksvärm?
Sett ur smittsynpunkt så flyttar man inget material och det är ju bra. Sedan följer det ju med minimalt med varroakvalster i och med att det inte följer med något täckt yngel. Och skaksvärmen passar alla ramformat. För dem som har topplistkupa är det en särskild fördel.
Ser du några nackdelar med skaksvärm?
Nej, faktiskt inte.
Vad händer sedan?
Skaksvärmen får stå i några dagar i sin box. Sedan slår man ut bina på kvällen i en låda eller kupa med enbart vaxmellanväggar. De måste också matas med 50-procentig socklösning hela sommaren fram till invintringen. Och så
ska man naturligtvis hålla koll på varroatrycket och behandla som vanligt.
Skaksvärm del 2
Hej igen, Susanne. Många blev intresserade av det här med skaksvärm och har hört av sig med följande frågor.
Klarar sig bina helt utan mat när de står i boxen några dagar?
Nej, det gör de inte. Jag fodrar med foderdeg en gång per dag och de får även vatten.
Behöver man kompensera modersamhället på något sätt för det biuttag man gör?
Man måste inte ta alla bina från ett och samma samhälle. Min erfarenhet är att det går bra att blanda bin från flera samhällen i samma bigård utan att de slåss. Gör man så här behöver man inte kompensera.
Kommer man att kunna skatta honung från modersamhället ytterligare någon gång under säsongen?
Finns det ljungdrag så kan man skatta en gång till, annars inte, förutom slutskattning då.
Har skaksvärmen muskler att försvara sig mot röveri?
Ja, men man måste minska flustret till max ett par centimeter.
Måste man förstärka mängden bin i skaksvärmen (avläggaren) inför invintringen?
Matar man dem med sockerlösning ända fram till invintringen så kommer de att vara invintringsbara.
Kan man ställa en kupa med en skaksvärm i samma bigård som modersamhället?
Nej, man vill ju inte förlora alla flygbina, så man måste flytta den minst tre kilometer eller låta den stå i källaren i tre dygn så att bina ”tappar sin kompass”.
Skulle du säga att skaksvärm är ett bättre alternativ jämfört med traditionell avläggare för den vanlige hobbybiodlaren som vill utöka sin bigård?
Bättre, vet jag inte. Skaksvärmen har ju sina fördelar men samtidigt förutsätter skaksvärmen att du kan ställa den någon annan stans tills den har etablerat sig, för att sedan flyttas tillbaka. Det jobbet slipper du ju om du gör avläggare på traditionellt sätt.
Måndag 29 juni 2020
I slutet på juni är det viktigt att hålla koll på varroatrycket.
Måndagsträffen den 29 juni handlade om hur man håller koll på varroatrycket i bisamhället och vad man måste göra för att få invintringsdugliga samhällen. Samhällena har vuxit hela försommaren. Varroan förökar sig samtidigt som yngelklotet växer. Efter midsommar minskar drottningen på äggläggningen. I slutet på juni blir varroatrycket som högst, då är det viktigt att kolla om man behöver göra någon extra behandling. Per Almkvist hänvisade till två informationsskrifter utgivna av Jordbruksverket:
Varroabehandling med ekologiska metoder
Måndag 3 augusti 2020
Dags att se upp? Kanske ett stilla byte pågång
Stilla byte – bisamhällets initiativ till drottningbyte
Efter huvuddraget eller mot slutet av säsongen händer det att bisamhället byter drottning genom ett så kallat stilla byte. Bina tar initiativ till ett stilla byte när de är missnöjda med drottningen, till exempel för att hon går ner i äggläggning eller för att hon blivit skadad.
När det sitter ett fåtal drottningceller mitt på eller i utkanten av kakan (svärmceller brukar sitta i underkant och vara flera) kan biodlaren dra slutsatsen att ett stilla byte är på gång. Då är det läge för biodlaren att bara iaktta och att i övrigt låta bina sköta bytet.
Två drottningar i samhället?
Om den gamla drottningen är omärkt är det inte alls säkert att biodlaren märker att ett stilla byte har skett. Men om man har en treårig, omärkt drottning och det plötsligt finns mycket yngel kan man leta efter en utkrupen drottningcell. Den brukar få finnas kvar någon vecka efter att drottningen krupit ut.
Är den gamla drottningen märkt finns risken att man inte uppmärksammar att det även går en omärkt drottning i samhället. Har man då planerat att byta drottning vid invintringen, och tar bort den märkta drottningen för att tillsätta en ny, är det stor risk att den nya drottningen inte blir antagen.
Inget avbrott i yngelsättningen
Det fina med ett stilla byte är att det inte blir något avbrott i yngelsättningen; den gamla drottningen går kvar tills den nya är parad och äggläggande. Därefter tar samhället död på den gamla drottningen, även om det också förekommer att den gamla drottningen får gå kvar under vintern.
God kvalitet
Drottningar efter ett stilla byte brukar vara av mycket god kvalitet; bina matar ju ynglet från dag ett i syfte att det ska bli en drottning. En förutsättning är naturligtvis att det är ett i övrigt bra samhälle med snälla och flitiga bin.
Stilla byte är vanligt hos det svärmtröga Ligusticabiet. Därför är det viktigt att alla biodlare sköter sina bin och byter drottning om ett samhälle blir ilsket. I förlängningen ger det drönare med goda anlag vilket är gynnsamt när drottningen från ett samhälle som gjort ett stilla byte ska ut och para sig.
Måndag 9 augusti 2021
Invintring
– ordna för bina så att de överlever vintern
Presentation vid måndagsträff 9 augusti 2021
Varför invintring?
Biodlaren skördar det vinterförråd som bina samlar under sommaren.
Ljunghonung och bladhonung är inte optimalt vinterfoder. Risk för utsot.
När?
- Cirka två veckor efter att draget är slut.
- I Bohuslän i mitten av september.
- Invintringen ska vara klar innan det blir nattfrost.
- Slutskatta och invintra samtidigt.
- Invintra hela bigården på samma gång.
Förbered bisamhället i god tid
- Håll koll på varroatrycket. Vid behov behandla med myrsyra under första halvan av augusti. Läs mer i Handbok för bihälsa
Önskvärt med ljust vax i vinterlådan. Förbered 3 veckor innan invintringen genom att:
- spärra ner drottningen på undre yngellådan
- lyfta upp mörka yngelramar över spärrgallret
- samla ynglet i mitten av yngellådorna
- efter en vecka: Om bina byggt viseceller i övre yngellådan ta bort dem.
Slutskattning
- Skattlådorna: Ta bort honungsramarna – vid slutskattning skattas även otäckt honung.
- Yngellådorna: Lämna kvar ramar med honung och yngel.
- Ramar i yngellådorna med öppen honung på ljusa ramar kan vara kvar eller tas bort och sparas till våren.
- Fodra direkt efter slutskattningen!!!
Olika sätt att ordna vinterkupan (uppstapling)
- Invintra på 1 låda: vinterklot och foder i samma låda.
- Invintra på 2 lådor: vinterklot i undre lådan, fodret i den övre.
Ramarnas placering vid invintring på en låda
Ramarnas placering i övre lådan (vid invintring på två lådor = 7 ramar/låda)
Ramarnas placering i undre lådan vid invintring på två lådor
Bakom sista ramen i båda lådorna sätter man en vinterlucka. Det tomma utrymmet bakom sista ramen kan fyllas med luftig isolering eller också kan man ställa en frigolitskiva bakom. Detta är dock inte nödvändigt. Var dock noga med att ställa ramarna i övre och undre lådan så att det skapas en obruten kakgata mellan ramarna.
Bottenskivan i kombibotten
- Skivan i högläge under invintringen.
- Skivan i lutande läge under vintern.
- Låt varroagallret vara kvar till efter oxalsyrabehandlingen i november/december (varroagallret läggs in samtidigt som skivan sätts i lutande läge)
Inmatningen: Bifor eller socker
- Rekommendationen är 18 kg torrsubstans socker. Motsvarar 1,5 hinkar Bifor à 16 kg.
- Egenblandad lösning ska vara 60-procentig: 3 delar socker, 2 delar vatten (viktandelar).
- Väg alltså sockret för att få rätt proportioner: 3 kg socker till 2 liter vatten osv.
- Tillsätt gärna en kork 12-procentig ättika per sats. Fodret ges ljummet eller rumstempererat.
Olika foderanordningar
- Foderlåda, rymmer 12 liter = 1 Biforhink.
- Ballong och foderbräda. Ballongen rymmer vanligtvis 4 liter.
- Upp och nervänd Biforhink på foderbräda.
- Hink med foder och lecakulor på spärrgaller.
Kolla att bina drar ner fodret!
Kom ihåg!
- Minska flusteröppningen medan du ger foder.
- Ta bort och diska foderanordningarna när invintringen är klar.
- Sätt musskydd framför flustret när vintern närmar sig.
- Ombona inte bina under hösten; vänta tills yngelsättningen börjar på våren.
Sommarmöte måndag 1 juni 2020
Ligusticagruppens avelsarbete med inriktning på varroakvalster och virusangrepp.
På Visingsö bedriver Ligusticabiodlarna tillsammans med Visingsöbiodlarna ett kontrollprogram för att undersöka och reducera antalet varroakvalster och virusskador. Undersökningen startade 2017 och är pågående.
Arbetet omfattar:
- Nedfallskontroll av varroakvalster veckovis hela året för samtliga bisamhällen på Visingsö (ett 90-tal).
- Selektering av samhällen med låga kvalstertal för vidare avel.
- Samhällen med höga kvalstertal förses med nya drottningar avlade efter samhällen med låga kvalstertal.
- Ombyggnad av befintliga Nackabottnar med varroainlägg har gjorts så att nätbotten är utdragbar bakåt och kan inspekteras samtidigt med den veckovisa kvalsterkontrollen.
- Vid dessa kontroller kan virusskador lätt upptäckas på nedfallna bin. Dessutom indikeras också eventuellt kalkyngel.
- På Visingsö parningsstation tillämpas populationsparning med kontinuerlig selektering för att säkerställa den genetiska bredden från samhällen med låga kvalstertal och VSH-egenskaper.
- Arbetet inriktas också på att finna eventuella samband mellan bistyrka–kvalsternivå och viruskänslighet och därigenom minimera behandlingsinsatserna.
- I vårt övergripande arbete ingår även vingindexmätning och selektering för att vidmakthålla hög rastillhörighet.
- Årlig kalibrering av alla samhällen på ön enligt Listusticagruppens avelsnorm som omfattar temperament, svärmlystnad, kakfasthet, produktion etc.
- Dessutom utförs årliga nosematester.
Observationer hittills:
- Inget entydigt samband mellan kvalsternivå och virusskador har påvisats.
- Noggrann kvalsterkontroll efter skörd är av vikt för att avgöra behandlingsinsats.
- Låga vinterförluster sedan starten 2017 (4–5 %).Åtta virusinfekterade samhällen hösten 2019 har fått pollentillskott i tre omgångar och visar nu inga virusskador.
- Under säsongen 2020 ska jämförande kvalsterkontroller göras under några specifika veckor med tvättmetoden och metoden med nedfallsräkning.
Lars Forsberg, Ligusticagruppen
